av reimund
I väntan på vår
av reimund
Sitter här och går igenom lite bilder från i våras.
Börjar sakna ljuset.





Isak och Petra i Trollhättan.
av reimund
I slutet på förra sommaren träffades Anna och Per. Anna hade inflyttningsfest i Majorna med sina tjejkompisar. Mitt och Pers kompisgäng var inbjudna att komma senare på kvällen. Vi kom dit, Per mötte Anna och resten är historia.
Som ni kanske förstår är Per en väldigt god vän till mig. Vi går tillbaks ändå till mellanstadiet.
Per har alltid varit kul att umgås med, då som nu. För om det är något som utmärker Per är det hans humor. Och hans kvicktänkthet. Han är en snabb jävel, rent ut sagt. Och lätt att tycka om. Detsamma gäller Anna. Alltid nära till skratt. Alltid positiv.
Det var självklart att jag skulle ta bilder på dem.










av martin
Språkförbistringar, "Thelma är den lilla stressbaljan som man lätt förstör en lugn kväll på havet med", så började detta inlägget tills jag visade det för vår city-kid Reimund som glatt berättade att den meningen var helt obegriplig. Tydligen är inte konceptet stressbalja allmänt känt, en snabb sökning ger 110 träffar på Google så här behövs lite utbildning.
En stressbalja är ett flytetyg, i form av en klassisk balja som har fått en lite för stor visp därbak. Den stressar omkring i skärgården med högt ljud och gärna svall som får segelbåten att driva upp på land. Tillsynes helt utan mål ställer den mest till med besvär för alla andra och om du frågar en kustbo så körs den av en stadsbo, gärna stockholmare.
Så när du glatt får kommentaren "Jaha, du kör en sån där stressbalja" då är detta inte en komplimang.
Det är alltså en sån här jag till min fars stora förtret numera är delägare i. Men det är härligt att kunna komma ut och när man väl lagt till så är bohusklipporna underbara.

